I huvudet på en gammal man

Just nu pågår Kiviks marknad, den ”tama” versionen. Nu är det knallar och karuseller för hela slanten. Annat var det för 40 år sedan, när varietè tälten slogs om besökarna.

Nisse Nordström

Mr Swing (Grabben som tittar på är Stellan Skarsgård! som då var aktuell som Bombibitt)

Där fanns LaPari med mister Swing,”Djävulen i den röda slängkappan”, Gunilla af Halmstad Sveriges mesta strippa, på den tiden. LaPari hade också Nisse ”jätte babyn” Nordström på programmet. Sveriges största trollkarl, 197 cm lång och en matchvikt på 185 kilo! (där ligger man i lä!)

Boris Brawin´s Colorado show, med artister hämtade från England. Något år hade Brawin engagerat ett ”indianpar”, som kastade knivar & tomahawker så det stod härliga till. Det som gjorde det så spännande var att ”indianen” gillade ”eldvatten”. Tomahawker, och knivar kastde han emot sin squaw(indiankvinna) som skrämd stod framför en trätavla. Hon överlevde varje föreställning, men va hon skällde på ”gubben”, på tyska!

Sveriges mest kända fakir, Ali Ben Hassan var också engagerad under marknadsdagarna. Fast om sanningen ska fram, så var bonndrängarna mest intresserade av stripporna.

”Gummimannen” Martino och Snaggen Hugosson.

Under 5 år 69-75 var det strippor och porr som var atraktioner. Varieté ägarna gjorde allt för att överträffa varandra. Men när allt var förevisat, strippor som dansade runt med gungande behag, eldslukande damer i bara mässingen och inte minst live show, dvs samlag på scenen vad skulle dom då hitta på? ”Snaggen” Hugosson hade ett ess kvar. Han åkte till Köpenhamn, där han fick fatt i en 195 cm lång onanist!!!! ( det var dansken som var 195) 

Lillebil Rhodin (syster till Trolle Rhodin) var på dom skånska marknaderna med sin lilla cirkus. Där var det inget naket. Men jag slank ofta in där för att titta på ”Boda Kurre”, jonglör och konstcyklist. Ett år så hade han lärt sig spela trumpet, det måste jag bara se sa han. Ok, så här var det. Bertil Hagstadius pressenterade Kurre, som kom inspringande med 4 käglor som han jonglerade med. Han fick syn på mig och hälsade genom att sträcka upp en kägla. Sen hoppade han upp på en ”normalhög” enhjuling och skulle hoppa rep. Det märkliga med hans rephoppning (som är ett vanligt trick bland hans gelikar) var att han hoppade inte, han cyklade snabbt över repet! Fan vet om inte det är svårare… Nåväl, nu var det dax för huvudnumret. I kommer en hisklig enhjuling, förmodligen hopsvetsad av någon bysmed, 3 meter hög. Beril Hagstadius kämpar med att hålla åbäket upprätt, en tältarbetare håller i en lättmetallstege så att Kurre kan komma upp. Nu kommer han inspringande med en nyputsad trumpet i näven, springer uppför stegen sätter sig på sadeln, trampar framåt och bakåt för att få balans. Han sätter blåsinstrumentet till läpparna och börjar spela ”When the saits go marching in” Då går allt åt h-e! Hela ekipaget trillar bakåt, medan han fortsätter att spela. I ett moln av kutterspån ligger han kvar och tar en sista ton. Det låter kanske elakt men jag skrattade så jag fick kramp. Dessbättre skadade han sig inte

Svea Berglund & Yngve Truedsson drev varieté Top Hat ( som tidigare hette ”La Strada”) Top Hat lierade sig ofta med impressarion Rolf Ingham, som kom ner till marknaden med en färdig stripshow, me tjejer som vanligen jobbade på klubbarna i Stockholm.  Det var ingen idé att släppa upp någon trollkarl/buktalare på scenen. Publiken ville se nakna brudar! Buktalaren blev plötsligt ”tjejskötare”! Med tanke på att det rörde sig om ett 20-tal föreställningar så var det inte så konstigt att dom behövde lite service. Det ingick också i uppgiften att se till att ingen konkurerande varieté-ägare kom och lockade över stjärnorna till sig.

”miss Nambi”

För er som vill veta mera om dessa människor, köp boken ”Bland strippor och fakirer” Vertigos förlag.

Ett år var Hasse Wallman ( ja just den Hasse Wallman) på Kiviks marknad. Han hade länge närt en hemlig dröm att vara varieté direktör på Kivik. Det här året hade han satt ihop något som hette ”Good old Camp” som turnerade i folkparkerna. (Det hela var en travestering på Old good days, ett varietéprogram som sändes i tv) Programmet bestod av (om jag nu minns rätt) Magikern Zania Zemona, vissångaren ”sörmlands-Frasse”. Dragspelaren Knut-Arne som var tvungen att ha ”slamkrypare” mitt i sommaren pga att han stampade takten så hårt. En äkta fransyska som  strippade, fanns det också, som till skillnad från dom svenska kunde dansa! Ja sen var ju Barbara med också. En frodig svart tjej som var topless Go-Go dansös.  Två ”barnlekhagar” målades svarta, och placeradea på varandra. Nu blev dom plötsligt en järnbur!! Där leddes Barbar in, och började sin Go-go-dans.  Expressens Stig Nahlbom hade mycket roligt åt ”träburen”. Det här gänget var ju inte vana vid marknadslivet, så Wallman hyrde in sig själv, och artisterna på det lilla hotellet i Brösarp. Men vilken uppståndelse det blev när fransyskan gjorde morgongymnastik på gräsmattan, iförd bara ett par minimala trosor.

När jag var på väg ner till Kivik, i en lastbil med tältrekvisita, så lyssnade jag på månlandningen! Så tidsbegreppet är ganska klart.

”BLODIGA MARIE”

Ett år hade Varieté Top Hat engagerat den barbröstade och boxande blondinen Blodiga Marie! En äkta boxningsring var uppmonterad i tältet. Golvet bestod inte av canvas, som i vanlig boxningsring, utan av ”snorhal” plast. Det hela gick ut på att Marie utmanade någon manlig åskådare (Fruntimmer betalade inte för sånt spektakel) Reglerna var enkla. Inga slag under bältet, inte på brösten och inte i huvudet. Eftersom den stiliga amazonen hissat upp bältet till bröstvårtorna, så var det ju inte någon större träffyta. Dessutom hade hon gympaskor, medan ”drängen” från publiken måste gå i ringen i strumlästen, vilket inte var det lättaste. Nu var det ju bara på skoj, men Mari tyckte det var roligt, så hon tränade bakom tältet. Så hon kunde klippa till ordentligt.

En föreställning var det omöjligt att få upp någon från publiken, ingen vågade anta utmaningen. För att få igång showen så stegade jag fram! Jag klev in barfota i ringen, så jag hade inget problem med halkan. Efter att Rolf Ingham (vem annars?) förklarat reglerna, började matchen! Eftersom det inte fanns något att slå på, så var det bara att hålla garden uppe. Hon hade rätt dålig kondis så hon blev fort trött. För att det skulle bli lite show så sa jag något om att ”det är väl tillåtet att kramas”. Sen gjorde jag det, medan Marie fräste i örat på mig. Men publiken visste ju inte att jag tillhörde gänget, så dom hade hjärtligt roligt. För att få slut på det hela ”ramlade” jag när hon slog hål i luften. Vi hade väldigt roligt åt det hela, efteråt.

Tyvärr hittar jag inga bilder på Marie…

Detta inlägg postades den tisdag, 14 juli, 2009 kl 23:22 i kategorin Blandat, Varietéminnen. Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.