Tomterier…

26 december, 2011

Tydligen är jag fortfarande inte bortglömd!

Årets tomteturné är nu avslutad. Det blev nog den bästa rundan under dom 20 år jag ”tomtat”. Men det blev en relativt kort runda, ”bara” 16 mil!

Trevliga barn, och bra väglag. Men fasen va mörkt det blev i tre-taget. Angående paketutdelningen, så kan det bli lite problem när flera i församlingen har samma namn. ”God jul Kalle önskar tomten” kan det stå på paketet. Men vilken Kalle? Men det löser sig.

”Blåtiran” väckte viss uppmärksamhet.

Jag ljög, och sade att jag fått den av en 6 åring som inte fått bilbanan han önskat sig. Han fick ett par långkalsonger.  Då tog han en stol ock klättrade upp. Sen slog han till, och sade ”Skitgubbe”!

Fast sanningen är att jag ramlade in i en dörr i samband med ett julbord i Uppsala i tisdags. Fast den förklaringen är ju inte lika rolig! (tycker jag)

Det är roligt att möta alla förväntansfulla barn.

Nu är det ett år till nästa runda.

God fortsättning!

GOD JUL…..

17 december, 2011

jul 2011

Klicka på länken, och se till att ljudet är på.

God jul på er….

Lucia för över 50 år sedan…

14 december, 2011

 

1958 gjorde jag rekryten på¨KA1″ . Det började närma sig lucia, och vi undrade om det skulle bli något luciatåg i matsalen. Det skulle det inte!
Men husmor sträckte sig så långt att hon var villig att låna ut ljus och krona, men någon tjej kunde hon inte undvara. Jag var impulsiv, redan på den tiden, så jag bestämde mig för att om ingen annan ville vara lucia, så skulle jag vara det. Vi, i det här fallet, var ”vår” lucka (logement).  Tidigt på morgonen drapperade vi oss i rena lakan, och lite glitter. Jag som aldrig lussat tidigare (inte senare heller) hade en handduk  på huvudet, till skydd för rinnande stearin. Ingen talade om att duken skulle vara blöt! Det sved som eld i svålen, när stearinet rann igenom den torra duken.
En kille kunde spela fiol, så vi hade musik också.

Luciatåget väckte, minst sagt, stor uppståndelse i matsalen. Sedan fortsatte vi in på officersmässen! Där satt en löjtnant och slevade i sig gröt. Han fullkomligen kreverade när han fick se oss. Han slog med skeden i gröttallriken, så det stänkte över hela bordet, och skrattade för full hals!
Det pratades om detta luciafirande flera år på regementet.
Ett roligt minne blev det.

Lucianatt…..

13 december, 2011

 

Natten går tunga fjät…….(vad fjät nu betyder)
Årets längsta natt trodde man förr. Dom som har tur får besök av ett Luciatåg. Men det är väl inte att hoppas på, för min del. Fast det skulle ju vara kul om det kom några tjejer från hemtjänsten iförda nattlinnen!!

Jag minns en luciamorgon för 25 år sedan. Jag väcktes av luciasången, och in i sängkammaren skrider ”Millan” med Adrian, 3 månader, på armen. Hon hade gjort en stjärngosse-mössa av smörpapper, och ritat en stor stjärna på den. Det var det finaste Luciatåg jag upplevt. Men den tiden är förbi,tyvärr.
Idag har jag fått en sprillans ny rullator! Så nu är man ”handikappad” på riktigt! Jag försökte få en med hjälpmotor, men någon sådan hade dom inte. Nu ska jag ut i parken för att stärka benen, så ofta jag kan. (och orkar)

Julbord i Stockholm

11 december, 2011

I dag, på självaste Nobeldagen var jag till Stockholm för att deltaga i ”Trollkarlarnas julfest” på Magic Bar. Men det är för ruskigt att man inte kan göra ett julbord rättvisa, numera. Jag har nog aldrig ätit så lite vid ett julbord som idag.

Underhållningen bestod i att Stefan Eriksson, som har en skäggväxt som Gustav II Adolf, trollade till julmusik! Det var vackert! Men efter 8-9 minuter gick han över till tal. Då blev det inte lika bra, tycker i alla fall jag .
Så småning om dök det upp en tjock tomte, som delade ut paket.

När vi åkte hem, vimlade det av ”blåljus” i city. Det var nog 20 polisbilar, och många fler poliser. Det hade varit kravaller i ”Gamla stan”, fast det fick jag inte veta förrän jag slog på Tv´n.

För övrigt är det elände innan man kommer iväg på morgonen.
I dag hade jag tur. Det var Anna (från hemtjänsten) som kom. Hon plockade fram kläder, laddade bilen, och såg till att jag kom iväg ordentligt! Vet inte om jag skulle klara mig utan dom här brudarna!
Men sådana här äventyr tär på krafterna, jag somnade på soffan, ock vaknade, utsövd, efter 3 timmar.

Håhå, ja,ja så är livet för en gammal man.

Nu är det jul igen….snart!

17 november, 2011

Tomtebokningarna har börjat strömma in. Det är dags att kränga på sig den röda sviden, dra ner luvan över öronen, ock ge sig ut i verkligheten.

Det har hänt en del roliga (i efterhand) under tomterierna. Jag ramlade raklång i grötfatet som någon ställt ut på trappen! Kladdig gröt var det också. En gång tog jag fel på ”julklappssäcken” och soppåsen! Det händer olika saker varje gång. Den mest pinsamma grejen var när jag bytt om på en julfest, och skulle hänga på skägget. Då inser jag att det ligger kvar hemma!!
Va skulle jag göra? Jag tog säcken och traskade in, och förklarade att jag drabbats av skäggsvamp!!
Får se vad som händer i år.

Va trött man blir…

17 november, 2011

Att ha diabetes är inte bara att insulinet i kroppen inte räcker till. Det är också en anledning för folk att komma med ”goda råd”.
” Det där får väl inte du äta” får man höra. Va då FÅR? Jag äter väl för f-n va jag vill! Vem ska/kan hindra mig. Jag vet själv bäst hur jag mår..
En annan variant är ”kan du äta det här”, jag äter allt som tänderna rår på
Speciellt om det är gott.
Jag är utsedd till smakprovare av 7 sorters JULMUST. Smaktesten skulle ske i detta veckoslut, men postverket har pajat försändelsen, men en ny laddning är på väg.
Jag tänker inte göra som vinprovarna, spotta ut. Nej jag kommer att svälja varenda droppe!! Bara så att ni vet.

Inga bilder…

3 oktober, 2011

Tyvärr klarar jag inte att lägga upp bilder för närvarande! ”Han som har hand omét” är på semester.

Nyss var jag ”Den trevlige herr´n” i Karlavagnen, vars ämne i kväll var just bloggar!

Mat som luktar….

3 oktober, 2011

I augusti var jag en sväng till Härnösand. Hamnade på en surströmmingsskiva!
Förra gången jag provade på sådan strömming, var för mera än 40 år sedan.
Då blev det inget vidare slut på kvällen!

Så den här gången beslöt jag mig för, att nu fick det bära eller brista. Nu skulle jag prova på det! Jag såg ut en buske, dit jag kunde ta mig och spy!
Men jag vet inte om jag blivit tuffare, eller om strömmingen var mildare i aromen. Inte  för att det doftade rosor direkt, men värre odörer har jag upplevt. Inte smakade det så hemskt heller.

Jag satt mitt emot en gotlänning, som fortfarande pratar genuin gotländska, som slukade strömming efter strömming. Vår värd Björn åt inte en strömmingsstjärt, han nöjde sig med sill och potäter.  Faktum är att jag också tog 3 supar!!! Det är mycket för mig det.
Björn, inte att förväxla med Björne (dom heter Björn Ekgren båda två) guidade oss över Höga kusten bron. Björne och min brorson Leffe hade inte sett detta underverk tidigare. Det var ett par fantastiska dagar i Barsviken (Härnösand)

Tack Björn och Maritha.

Rex blev som en valp på nytt när han fick kuta runt i klorofyllen! Rex fyller 13 år 6 oktober, så han är egentligen en gammal gubbe på 90 hundår.

För mig var det lite nostalgi. När jag var 15 år så färdades jag med s/s Hugin på Ångermanälven, vi skulle lasta granar som skulle bli flaggstänger till Drottning Elisabeth kröning.

Hann även med att besöka trolleripolaren George Kidd, samt telefon prata med en kompis från ”revytiden”, Tomas Göransson.

 

Gamla färdigheter…

2 oktober, 2011

Syrran har äpplen, som hon delar med sig av.
För några veckor sedan fick jag för mig att jag skulle baka äppelkaka! Jag ville göra något annat än ”lata kockens äppelpaj”. Att göra den pajen är ju ingen sport direkt. Så jag Googlade på äppelkaka, och det fanns det många recept på.

 

Det var så det började. Sen blev det ett jäkla bakande! Jag har börjat få många besök. ”Jag hade vägarna förbi. Kan man få en kopp kaffe,och en bit äppelkaka?”

(Nu är det så att jag en gång, för väldigt länge sedan, utbildades till kock! Faktiskt 2 utbildningar.) Nu är det roligt att härja i köket. Men det är något fel med bakverken, för dom försvinner fort som fasen! Ryktet om bakningarna spred sig ända till USA! Plötsligt ringer Bertil, som är bosatt i Austin i Texas, och meddelar att han ska passera Enköping, och vill ha lite fika. ( Nu korsade han inte Atlanten, bara för fikat. Han besöker sin pappa i Värmland en gång om året.)

Det blir inte bara kakor. Jag lagar mat åt mig och en kompis också. Han bidrar med råvarorna, och jag förädlar. Det bästa med alltihop är att om jag inte orkar diska, så grejar hemtjänsten det. Men jag brukar klara det!