I huvudet på en gammal man

Nu är det slut på sommaren, och Mellan Svenska Mästerskapet i trolleri är avverkat. http://www.msmtrolleri.se/
Det kom för få besökare för att det ska kunna benämnas ”ekonomisk succé”.
Men dom som var där hade roligt. Jag hade bjudit in min ”marockanska familj”, som nog aldrig tidigare sett trolleri. Fadna, familjens överhuvud satt med öppen mun och yttrade inte ett ord på 90 minuter! Det har aldrig hänt tidigare att hon varit tyst så länge!
Efter showen traskade hela gänget, under ledning av Oskar, till Munksundsgatan. Här har inte Fadna varit på 31 år! Så det var inte för tidigt..

Fadna & Jag
foto: Najib Bougrini

Jag hade stor hjälp av Oskar som var behjälplig med olika uppgifter.

Fadna på besök hos ”domarna”.
Foto: Najib Bougrini

Men nu var jag och Oskar inte ensamma att fixa tillställningen. Utan Magnus och Bosse hade det inte blivit någon ordning alls.

Det är ett hårt jobb att förse bloggen med text.

Det har ju hänt en del under sommaren. Framför allt har det blivit svalare! Oljudet från festivalerna har tystnat. En kortare resa (80 mil)  har det blivit. Åkte till norra Värmland för att hämta trollerirekvisita som ”Finnskogens sista trollkarl” lämnat efter sig. Som vanligt grämer jag mig att jag inte kom iväg medan han var i livet. Men det blev en sommar-resa i alla fall.

Sedan har det varit flitiga besök hos ”mina Marockaner” i Flemmingsberg.
Jag väntar på min ”marockanska diskmasin”, som beräknas anlända i mitten på september. Muslimerna har en tuff månad framför sig. Ramadan. Dom får inte ens dricka vatten!
Men sånt är inget för mig som lider av ”falsk bullemi”. Det är inte så kul det häller.

I söndags var det 70-års kalas hos Sanelli. Han fyller inte förrän i september men det var nog säkrast att ha kalaset innan han ger sig av till England i veteranbilen. Innan vi fick något att äta, måste vi ta del av en utläggning om Bolinder-Munktells traktorer!

Men det var en ovanlig sammankomst hos Sanelli, det trollades inte alls!
fortsättning följer om transpirationen övergår till inspiration…

Det är lördagsmorgon, och allt är lugnt och tyst!
Men det kommer att gå över. Var så säker. Snart brakar bägge festivalerna igång igen. Musiken från båda dånar i sommarnatten. Ja det är faktiskt så att det 2 festivaler samtidigt i lilla Enköping! Jag bor mitt emellan, så det är rätt svårt att somna före midnatt. På måndag är det tyst och lugnt igen.
Lite svårt att tänka sig att för ca 50 år sedan reste jag med tivolin, och tyckte att det var roligt!

Idag framträder trollkarlen Mr Dannyman på Hamnfestivalen (den andra kallas Gatufestivalen) och dit tänker jag ta mig. Men det blir nog enda besöket, även om pensionärer har fri entré.

Till min egen förvåning har jag tittat på fotboll. Uraguay vs Ghana var ju rena trillern.

Ja nu är det kungliga bröllopet avklarat. Vilken kondis noblessen har.
Dom har varit igång nästan 12 timmar. Men dom har ju tränat i flera dagar! Men fint var det. Man kan ju inte undgå att jämföra med sina egna erfarenheter på området! Det kan jag lova. Det var en jädra skillnad!! Men det är bara att önska dom lycka till!

Har nyss varit ute med hunden. Alldeles tyst i parken. Men om 2 veckor! Då bryter det ut. Under många år har Enköping haft gatufest, som senare blev Hamnfestivalen. Jag bor så illa till (tycker jag) så ”ljudbanorna” från högtalarna går rätt in på terrassen. Som om inte det vore nog, så blir det ”Stadsfest” SAMMA datum!! Områdena ligger 300 meter ifrån varandra, och jag bor i mitten! Fy farao vilket liv det kommer att bli.
Det går väl ann de få gånger dom lirar musik som jag gillar, men det är väldigt sällan dom gör det. När det är två evenemang som spelar samtidigt, men inte samma musik då blir det nog hemskt…
Fortsättning följer…

Foto: björne

Här sitter man, omgärdad av mor och dotter!

Under Pingsthelgen var jag på besök i Flemingsberg, som ligger i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Där var man nästan exotisk, bara för att man är svensk. Fast, dom flesta som bor där är nog svenskar dom med, även om dom har utländsk bakgrund.
Efter allt för många år, blev det äntligen av att besöka min ”marockanska familj”!
Mamman i familjen är nu 67 år, och har bestämt sig för att gå i pension vid årsskiftet. Jag träffade henne första gången 1972 i Agadir. Hon har aldrig gått i skola. Hon kunde bara tala arabiska. Hon och familjen, 4 barn, levde under fattiga förhållanden. Några år senare satt hon familjen på en buss och reste genom hela Europa mot Sverige.

Här fick hon omedelbar jobb! Nu sitter hon i egen bostadsrätt, med alla faciliteter, åker på utlandsresor lite då och då. Hon pratar begriplig svenska, kommunicerar via Skype med släkten i Marocko. Ungarna är välutbildade och har sett till att hon har fått 14 barnbarn.

Det är verkligen en fantastisk klassresa! Jag är glad för hennes skull!
Jag tror nog att det är mera drag i utländska ”kärringar”!

Yngsta dottern, som var ett jävla busfrö, när hon var liten, kom på besök medförande delar av sin barnaskara.
Hon älskade att ”terrorisera” mig. Nu har hon en egen liten terrorist att tampas med, he,he!